Nu har jag bestämt mig....

....För att det faktiskt är vår och inte försommar. Om några veckor får det lov att vara försommar. När alla träden är gröna, när man kan bli sugen på att doppa tårna i ätrafors dammen för att snabbt ångra sig efter att ha mött iskallt vatten. Det får vara försommar när jag känt första grillen tändas och avnjutit en väl grillad köttbit. Det för vara försommar när man nästan kan åka till stranden och sola. När man kan sitta i bikini utmed en husvägg. När man kan ta en promenad i skjorts. Då får det vara försommar. Än så länge får jag nöja mig med att det är vår, och det är härligt.
Har haft en onekligen härlig helg, blev lite deprimerad efter att ha betalt alla räkningar men jag har då turen att ha en livspartner som på alla sätt kan få mig på gott humör igen, underbara du, som alltid lockar fram ett leende hos mig. (Han har dåliga sidor med, och kan få mig på dåligt humör ibland, men det är oviktigt, sällsynt och fullt mänskligt.) Utöver det bedrövliga fenomenet räkningar så har jag fyndat en massa smått och gott på loppis till Aaron, lite nya kläder och leksaker, jag har umgåtts med en kär barndomsvän, skrattat så tårarna sprutade, fått kärringstopp väldigt olägligt, ätit smågodis i mängder, busat med lillgrabben, och tjänat en slant på både jobb och en såld soffa och en såld tv.
Jag vet inte riktigt hur, men jag har VÄRLDENS finaste unge.
Tack o hej.